- The Spike

Mark Humphries:

The Spike


Juni, 2022



”The Spike” (2021) av Mark Humphries, är en något så paradoxalt som en populärvetenskaplig bok på specialistnivå. Man kan luras av det enkla konkreta och högst praktiska anslaget, som först verkar lite påklistrat, men som efterhand har en bra pedagogisk poäng. I boken följer vi den allra första neurala processen vid anblicken av en åtråvärd kaka till en påföljande veritabel neural elektropotentiell storm genom cortex till dess att vi faktiskt greppar kakan – en neuro-sensorisk-motorisk process på sisådär 2,1 sekunder, men här på 174 sidor sammansatt men pedagogisk text.

 

Men om vi inte har någon som helst erfarenhet av ”kakor” så skulle vi behöva inkludera nya processer av inkodning och nya engrams för att känna igen en ”kaka”, vilket förlänger och komplicerar genomförandetiden avsevärt. Mark visar hur aktionspotentialen är ett förberett system av vilande system som anlägger elektromagnetiska spänningar och Spikes i väntan på välbekanta objekt.

 

Ibland sägs det att empirisk perceptionspsykologi står inför ett paradigmskifte: från en hjärna såsom förut sågs som bara en reaktionsapparat, till nu en hjärna som mer kan ses som en kalkylerande prediktionsmaskin. Detta får konsekvenser för teorier om inlärning, epistemologi och neurofilosofi, men faktiskt också för moralutveckling och lagstiftning.

 

Men inget nytt under solen. Och egentligen förebådade redan Platon med sin metafysik en upphöjd idé eller föreställning över hur världen och tingen är ”autentiskt” beskaffade. Och David Hume, Spinoza och Immanuel Kant, som bände upp Pandoras box, och kallt kunde konstatera att om tingen i sig kan vi inget säkert veta, däremot att vi kan ha föreställningar och implicita förutfattade och induktiva uppfattningar om dem, vilket redan i början av 1800-talet kunde bekräftas i experimenten av allvetaren Herman von Helmholtz i Tyskland.

 

Dessa vetenskapsteoretiska fynd har i modern tid blivit hijackade av emotionspsykologer som kombinerat dem med socialkonstruktivistiska idéer i linje med t ex Rom Harré och andra neuroanatomiska fynd, av t ex Bud Craig, som rätt nyligen kartlagt interoceptiska nervbanor. Och idag vet vi att nervceller har vilopotentialer och resting states som är distribuerade i olika neurala nätverk, Default Mode Networks, som gör aktionspotentialen förberedd att agera redan innan något har hänt. Humphries diskuterar i detalj hur stor electropotentialen och hur många Spikes som krävs för olika aktiviteter och hur dessa sedan, men väldigt oklar hur, prediktivt måldistribueras och vad som händer när detta inträffar, men framför allt när det INTE inträffar, när hjärnans prediktiva beräkningar inte stämmer (prediction errors) och vilka procedurer som då ankommer vid inlärning. Vi skulle till exempel inte förstå talat språk om vi inte hade aktiverade system som i förväg mötte de snabba språkliga signaler och kunde tolka dem i representativa vad- och var-banor – för att med Humphries bara nudda ytan av två av de mer studerade neurala nätverken.

 

Mark är professor i neurovetenskap vid University of Nottingham, England. Boken är en fängslande sammanställning av uppdaterad empiri och teori som inte bangar ur på grund av att kunskapshorisonten är låg, utan snarare stimulerar upptäckarglädjen - om än ordentligt komplext. Och som avslutningsvis även diskuterar en del praktiska frågeställningar, vilket för en kliniker gör det hela än mer relevant.