Barry Karlsson 2021-12-29
CRISPR/Cas9-debatten har varit igång några år nu, i våras publicerades en mycket välskriven biografi med titeln THE CODE BREAKER (2021), som är en tankeväckande bok över DNA/RNA-forskning och nobelpristagaren Jennifer Doudna. Den är skriven av historikern Walter Isaacson och finns förmånligt nog på Storytel - både som text och audio.
CRISPR/Cas9-tekniken är som vi vet en gensax-teknik som bara har funnits i knappt 10 år, men som efter Rosalind Franklins kristallografi på 50-talet av den molekylära strukturen av DNA och uppstickarna Watsons och Cricks dubbel-helix-upptäckt också på 50-talet och Francisco Mojicas första spotting av ”Crispr” i bakterier på 90-talet, och nu hur denna klippa-klistra-teknik med Jennifer Doudna och Emmanuelle Charpentier som revolutionerar hela vårt evolutionstänkande.
Detta är utan tvekan en av världshistoriens största upptäckter.
Historien är strålande genomlyst och berättad i denna mycket läsvärda biografi som publicerades i år och som förs ända upp i nutid 2021 med den hysteriska RNA-vaccinkapplöpningen med Corona-pandemin. Det är aktuellt, spännande och en bra historisk snabblektion i nästan realtid.
Boken problematiserar inte bara det goda vetenskapliga framåtskridandet utan också baksidan med intriger och forskarsamhällets feodala konkurrensutsatthet. Walter Isacsson gör detta smart med små biografiska betraktelser över flera av huvudpersonerna. Och även om han försöker vara artig, så märks småsintheten tydligt mellan raderna. Ibland är han dessutom välvilligt överslätande av huvudpersonerna som kan visserligen kan framstå som intrigerande men också ömsom som altruistiska världsförbättrare i sin strävan att rädda mänskligheten ”i dessa coronadagar” – det känns både naivt och som en del av The-American-Dream – det är bara de trumpetande valthornen som saknas.
Med CRISPR/Cas9-tekniken är det teoretiskt möjligt att skräddarsy genetiska preferenser som hud och ögonfärg. Hårkvalitet. Förhindra genetiska sjukdomar. Hjärtsjukdomar. Blodsjukdomar. Cancer. Biologisk kärnpsykiatri. Humörsvängningar och bipolaritet. Autism. Och uppmärksamhetsstörningar. Eller, igen, att kanske i framtiden förbättra IQ, högre kognitiva funktioner, minnes- och logisk förmåga. Listan är oändlig. Den genetiska koden är komplex och låter sig inte manipuleras med några enkla klipp, men de etiska komplikationerna av möjligheterna är svåra att överblicka, vilket också den hittillsvarande diskussionen har visat, och som förträffligt diskuteras i den här boken.
Vad händer om eller när vi ignorerar slumpen i evolutionen? Välja bort genetiska sjukdomar som Huntingtons eller Myotonisk dystrofi? Eller välja kön? Vad händer med den darwinistiska divergensen om urvalet snävras in och styrs av vardagsmänniskans fördomsfulla eller ekonomiska preferenser om hud och hårfärg? Eller är detta skräddarsyende i själva verket, i det långa loppet, nödvändig för människans överlevnad? Varför ska jag låta mitt barn födas med en hjärtsjukdom om jag lätt kan undvika det?
Dessa frågor har visserligen diskuterats här och där, mest som science fiction, till exempel med den mycket välgjorda långfilmen Gattaca (1997). Men utanför den professionella filosofiska kontexten är det förvånande hur primitivt rustade vi verkar vara att ta itu med dessa frågor.
Med upptäckten av CRISPR/Cas9-tekniken har denna kunskap på inte mindre än 10 år rusat långt bortom all praktisk moralisk konsensus. Som vi vet finns det gäng av garageexperiment av alla typer av amatörer som gör experiment med hundar och skapar självlysande djur. Det känns oroande. De argumenterar för att människan redan har manipulerat med genetiken på hundar och växter i tusentals år, men att det nu kan gå fortare och mer kontrollerat. Och man hävdar misstänksamt att forskningen inte bara bör tillhöra en elit som styr genom dyr medicinsk utrustning och skenbart ”komplex” teknik, utan att "folket" själva ska makten och ansvaret för sin egen hälsa, där tanken är att det måste ske ett maktskifte som inte kan kontrolleras av ekonomiska intressen utan av verkliga hälsoproblem. Det jämförs med Steve Jobs revolutionerande av persondatorer som blivit allas egendom.
Det är ett understatement att det behövs mer sunt förnuft, organiserad konsensus och demokratisk insyn i detta, vilket är precis vad den här boken av Walter Isaacson bidrar med.